Saker som gör en glad:
Robin Hood och Lille John sången... på norska.
När man kommer på sig själv med att prata med kylskåpet, mobilladdaren eller någon annan ickemänsklig sak.
När man tror att toapappret är slut och hittar en ny rulle inom räckhåll från toaletten.
Att lyssna på Fen i min klass när hon pratar med sin mycket lustiga svenska med kinesisk brytning.
Snö...
Disneyfilmer.
Ja, det finns alltså en massa saker att glädjas över!
Så vad gjorde jag idag för att bota min tristess denna ensamma onsdagskväll...
... jag köpte en pincett för jag visste att mina ögonbryn kunde underhålla mig JÄTTElänge!!
Jag tänker på dig...
...som något gult...
...något roligt...
...starkt...
...något eget...
Lotten sa något så sjukt bra idag...eller jag tycker i alla fall att det stämmer: att man sover så gott efter att ha gråtit riktigt ordentligt utan anledning. Man behöver få vara ledsen ibland och ibland måste man tillåta sig själv att gråta! Det är svårt att bli vuxen och det blir lätt lite ensamt när man bor långt bort från de som känner en både innerst inne och ytterst ute. Det spelar ingen roll hur bra jag har det i min nya stad och hur bra vänner jag har fått här...ibland saknar jag bara det trygga som bara kan hittas hemma i de djupa skogarna i Värmland. Många av mina "hemmavänner" har juh också flyttat hemifrån och där med lämnat deras trygga värld så när jag får chansen att träffa dem förstärks också längtan efter dem.
Jag och Lina gick knappt en dag utan varandra på gymnasiet! Självklart gjorde detta att vi (i svagare ögonblick) tyckte att den andra betedde sig minst sagt muppigt...Idag skulle jag våga påstå att dessa mindre ögonblick av ogillande bekräftade den trygghet vi då levde i då vi i det snaraste slöt fred och älskade varandra precis som förut. Att vi startade ett mindre krig (under en kväll) i USA var kanske bara ett test från min sida...ett test för att se om VI fortfarande var som förut...om vi fortfarande kunde bli sams. Som tur var kunde vi det...synd bara att jag lät alla andra lida för det! Förlåt...Jag skäms för det hela tiden men jag vill att ni ska ha i åtanke att jag tycker att det är svårt att bli stor. Jag tycker att det är svårt att ha ett eget liv utan alla er som vet exakt hur jag kommer reagera i varje situation och utan er som jag faktiskt kan reagera mot (lite hur som helst). Skulle jag vara likadan i stora världen som jag är i djupa skogen skulle jag juh bli helt ensam!
Jag tänker mycket på nätterna...men jag orkar aldrig ringa och prata om det...det tar så lång tid att förklara när ni inte känner mina vänner här, hur det är på Liu och hur min lägenhet ser ut. :) Precis som jag tror att ni inte orkar förklara era relationer till de människor runt omkring er som jag inte känner...
Jag blir aldrig nöjd...
Jag fick VG på ett arbete till skolan...det var mitt andra VG i den här kursen...allt går så mycket lättare när jag tycker att det är kul! Jag kanske kan något ändå...trots alla mina tvivel... Jag har däremot ingen praktikplats än och praktiken börjar på måndag, det är inte så jättebra. Från det ena till det andra så har jag ett litet tips till er alla: ät ALDRIG våfflor med grädde och sylt innan du ska träna bodyjam!! Om du någon gång har haft känslan av att du har grädde långt upp i halsen kan jag lugnt säga att jag har toppat den känslan...utan att spy! :)
Nu ska jag nog fortsätta tänka i stillhet...jag kan juh få skrivkramp!
Pöss på er...
Skulle en bil få bättre väghållning om den hade ett femte hjul?
Jag har inte så mycket att säga idag... ligger just nu och efter-midnatt-funderar och kommer som vanligt inte på mycket mer än en massa mystiska saker. Ibland finns det saker som jag vill tänka men sen inte vågar för att jag inte har behörighet att tänka dessa tankar. Det kan vara tankar om ensamhet, olycka, misslyckande och ånger... men jag återkommer alltid till min ständiga återvändsgränd där frågan: Har du det verkligen så dåligt att du får tänka dessa tankar? Det har jag juh såklart inte och därför gör jag mej snabbt av med tankarna... kanske genom att hitta på citat om ensamhet...
Varför jag alltid tycker så synd om mej själv i min blogg (mycket mer synd än vad det kanske egentligen är) är för oss alla en gåta! Vilken rätt har jag att klaga när Toves hus brann ner på långfredagen? Eller när Emelie förlorade sin lillebror? Eller när andras vänner mår riktigt dåligt? Ska jag då komma och klaga över att jag inte vill gå till skolan imöra, att jag mår illa och att jag är bred? Nu blir juh det här automatiskt en evig klagan, men...
If you'd call my name out loud...
If you'd call my name out loud...
Do you suppose that I would come running?
Do you suppose I'd come at all?
I suppose I would...
Nu måste jag sova! Jag planerar att drömma om min stålgrå Audi s8, årsmodell -05... undrar om den skulle få bättre väghållning om den hade ett femte hjul?
Tusen tankar till Tove!
Fasen att saker är så orättvisa!!!!!
En massa hög hög med kramar till dej och Leo!
Ikväll
En kär vän...
En trött liten flicka...
En nervös pojke...
TVÅ människor som strålar då de möts igen...
...och jag...
I tron på lycka finns inga ärliga tankar...
Ibland känns det som att det krävs för mycket förträngande för att jag ärligt ska kunna säga att jag är riktigt lycklig. När jag släpper fram väl valda, ibland bortglömda tankar, kan jag hitta så mycket som jag saknar. Egentligen är det väl ingenting men när dessa tankar tränger på tar de upp så mycket hjärnkapacitet att det inte får plats så mycket annat. Frågor dyker upp... Hur kan jag ändra mig för att det ska bli annorlunda? Vart ska jag vara för att det ska bli annorlunda? Vad ska jag ha för att det ska bli annorlunda? Jäkla id-problem... det ska man juh bara ha på högstadiet! En annan sak som också skulle klassas som id-problem är att jag har köpt citrongula skor! Sen när tyckte jag om gult?? Det kan vara så att det är Plockepinns mycket "alternativa" stil som har smittat av sig. "Käre gode Gud låt mig inte bli så alternativ att min mamma inte känner igen mig..."
Förutom all annan skit jag själv anser att jag har att tänka på så är jag sjuk också! Jag mår jätteilla, utan att spy, jag är yr, utan att svimma, och jag har hosta, med äckelfärgat slem. Ibland känns det bara som att det är för mycket grejs som man som människa måste klara själv! Alla har sitt att pilla med... precis som jag har mitt... men ibland så önskar man ändå...
Jag kanske måste prova att vara någon annan för en dag eller två. Byta stil, personlighet och skrattstil, bara pröva sig fram... det kan bli kul... men svårt, jag är juh en så jäkla inbiten Sandra!! I kind of like my style, men jag vill juh att någon annan ska göra det också... jag vet att ni finns men jag menar någon annan!
Innan jag trasslar in mig själv helt i denna blogg får jag nog call it a day! Vill bara säga att jag nästan kunde förklara vad icing var för Camilla... det blev nästan rätt i alla fall... och jag vet knappt vad hockey är alls! Jag är bra...
Natti!
Ett dygn...
Jävla abstinens!!!!!!!
En något bitter solohornist
Helgen hos Qsin har vart jättemysig! Men just nu är jag för arg för att berätta om det, får göra det imöra eller nått! :)
Hur man blir en bra kvinna:
Recept för att bli en mycket bra kvinna:
1 garage
1 bimbo
1 bil med trasig dörr på passagerarsidan
5 olika verktyg (minst)
1 anings våld
och vips så har jag och Camilla blivit bilmekaniker...och relativt bra sådana! Vi har (helt på egen hand) lagat Camillas bildörr... den gick inte att öppna inifrån så vi tog några verktyg, gissade lite och lade till lite våld och så fixade vi den faktiskt!! Att det blev två delar över när vi skruvade ihop dörrsidan märks inte, så why care?! J
Vi var med och pillade lite på Davids motorcykel... skruvade fast lite, höll lite och testade lite. Den blir nog också bra när den blir klar... men jag orkade inte titta på mer så jag gick hem.
Något ganska oväntat och ganska lite idiotiskt men ganska kul är att spela tennis (om man inte kan spela tennis) i ett garage! Vi träffade inte lacken på en enda bil!! Att någon fälg och något underrede fick hjälpa oss att få stopp på bollen spelar juh faktiskt ingen gång... J Om vi träffade soptunnan som stod där fick vi poäng och även om vi lyckades skjuta bollen över rören som sitter överallt i taket... vi var nog något bättre på att träffa soptunnan än vår tennisrack!
Som sammanfattning kan jag säga att det har varit en mycket bra dag... dels för att jag och Camilla lyckades med att laga hennes bil och dels för att jag gavs som exempel på hur man skulle spela Londonderry Air idag på brasset! Säg att jag har varit duktig idag då!?
Det är alltså såhär man gör för att bli en MYCKET bra kvinna!!
Sammanfattning av helgen:
"Du ska aldrig lita på en häst" (Camilla hade bevärmare och därför såg hennes fötter ut som stora vita hovar)
Nya juicen de gör reklam för..."förut kom det in en advocado i reklamen" (Camilla) "Nej, Camilla det var en passionsfrukt" (Jag) Camilla troddea lltså att det fanns en juice med smaken apelsin, ananas och avocado...HAHAHAHA... jag skrattar sönder min själ! Vilken tur att jag har en så bra bimbo...:)
Gråta av glädje
Sitter och bara sitter...tänker på allt det fina...på alla fina...på allt som gör mig.
Jag tänker och älskar och skrattar och kramar och lever och lever och lever.
Jag har så sjukt mycket att vara tacksam för att det nästan blir svårt att tänka på det. Tårar av glädje ligger för nära och egentligen vill jag släppa ut dem men jag kommer inte göra det...inte idag... Allt går så bra för mig just nu! Allt löser sig tillslut och det blir oftast väldigt bra. Men Sara du skulle juh stanna hos mig för evigt!
Jag kan inte riktigt formulera mig idag...det känns för mycket...bra alltså!
"Come and linger here with me"
Kom sätt dig hos mig en stund. Vi kan bara sitta och hålla handen, vara nära varandra, och bara sitta. Hjärtat behöver inte längre ropa då...för vi sitter juh så nära...och bara sitter...
