DandrikkMuskelberger

På tisdag har jag fått en ny tid för min operation! När jag fick informationen blev jag skitnervös (no shit?) men samtidigt väldigt glad... det ska bli skönt att slippa låta som Bonnie Tyler minus sångröst. Jag upptäckte dock att min operation krockar med ett obligatoriskt litteraturseminarium. Det finns två tillfällen till samma bok, det första är på tisdag och det andra är på onsdag. Jag kommer förmodligen inte kunna gå på det på onsdagen heller eftersom läkare sa att jag förmodligen skulle ha ont i halsen (som en ordentlig halsinfektion!).

Jag mejlade min lärare för den kursen och förklarade läget och undrade vad jag kunde göra för att kompensera för min kommande frånvaro. Jag fick precis hennes svar: det finns ingen chans att komplettera, det är obligatoriskt och får därför vänta till nästa höst innan du kan göra om seminariet. Nu kanske ni fårstår varför jag är både arg och upprörd...

Tydligen var det inte engelskainstutitionen som hade bestämt detta utan the "Student Union" som jag inte ens vet vad det är. Vem är den där Student Union och hur ser han ut?! :) (Jag och Lotten har skämtat lite om det och kommit på att det säkert är ett pseydonym för någon) Min lärare skrev att hon skulle prata med sina kollegor om det fanns någon väg runt detta och jag hoppas verkligen att de kommer på ett sätt för jag kan inte vänta tills nästa höst! Nästa höst ska jag läsa sista kursen på lärarprogrammet och för att få börja på den kursen måste jag ha tagit alla tidigare poäng...jag kan alltså inte vänta tills i höst!

Går det inte att lösa det här på något annat sätt får jag hoppas att jag är utskriven från sjukhuset senast klockan 9 på onsdag så jag hinner till seminariet klockan 10. Jag får juh inte prata i stora grupper men det verkar juh skita sig redan här (jag får ta med Lotten som tolk). Går jag dit på onsdag ska de fasen i mig fatta hur absurt det är att kräva att jag är där! Har jag ont ska jag verkligen visa det och jag ska prata så tyst så att ingen hör vad jag säger...ja, jag ska köra martyr-Sandra på dem!

Om det ska vara såhär obligatoriskt som det är så anser jag att det ska behandlas som en tenta och man har rätt att kräva att få göra en tenta minst tre gånger per termin! I det är fallet får jag typ en chans eller göra omtenta om ett år! Skulle man bli påkörd, få svin-influensan, gå på begravning eller andra allvarliga saker så kan man ändå alltså gå på litteraturseminarierna i engelska 3...bara så ni vet! Jag vill slå the Student Union!

Nu måste jag gå och äta en sen lunch!

Höres! 

Efter en mycket trevlig helg hemma i Värmelandet med en massa god mat, familj, Sara, paket, hundar och diverse aktiviteter anlände jag och Erik till Smedjegatan. Eftersom jag fick nya bestick i födelsedagspresent bestämde vi oss för att det var dags att städa ur kökslådorna innan vi parkerade de nya besticken i deras nya hem. Jag skulle kunna säga så här: Det var så sjukt nödvändigt att städa lådorna!

Förutom mina nya bestick fick vi också en massa kött med oss hemifrån och eftersom frysen var ganska full, belamrad med lösa ärtor och dill och frostig så beslutade vi också att frosta av frysen. Egentligen tycker jag nog att det är lite roligt att frosta av frysen...i alla fall om jag får vara med och pilla på isen som smälter. Så nu har vi alltså rena kökslådor och en frostfri, ren frys.

Eftersom vi ändå hade börjat samla på oss en massa onödiga vuxenpoäng städade Erik under diskbänken och bakom spisen också. Snart kan man nog äta mat hos oss utan att behöva vara rädd för att det långt inne i något skåp ligger någon typ av smittsam bakterie. :) Jag har också torkat ur och organiserat vår stora bokhylla också men det är mest för att jag hatar att jag aldrig hittar den bok som jag letar efter. 

Så snabbt sammanfattat: Vi har en ren och frostfri frys, rena kökslådor, rena skåp under diskbänken, rent bakom spisen och en dammad och organiserad bokhylla. Herregud vad vi måste vara vuxna nu...

 I helgen har vi mest varit hemma hos mamma och myst och ätit god mat. I fredags kom pappa, farmor, farfar och lillebror Filip hem till mamma för att fira lilla mig för att jag har fyllt år. Vi fick fläskfilé i svampsås med potatis (jag älskar det) och hemmagjord tårta. Jag fick jättemånga fina paket också, bland annat photoshop (Hurra!), ett polarisationsfilter till kameran, nya bestick (vi har nu reducerat vårt bestickbestånd från sex olika sorter till två), pengar (alltid bra), en Winnerbäck bok, en jättefin tavla m.m. Jag har fått allt jag har önskat mig, jag har dock inte önskat mig så jättemånga saker men några av dem har juh kostat en del. Jag skäms lite när jag vet hur mycket pengar vissa av sakerna kostar...

I lördags åkte jag, mamma, Anders och Erik iväg till Bjälveruds skjutbana för att Erik skulle få testskjuta Anders hagelgevär och Älgstudsare. Erik var grym! Han träffade både den löpande (pappersälgen) och de högtflygande lerduvorna. Att han efteråt var full av adrenalin var väl kanske inte så konstigt... :). I söndags var jag och Erik ute och busade med Smilla (lilla hund) och fotade lite. Smilla älskar när man kastar äpplekart så att hon får springa och jaga dem. Jag hoppas att något utav korten blev något så när skarpa men jag har inte vågot kolla än. 

  Hemtentan är precis inlämnad, grupparbete klockan 14.00, brass klockan 19.00, bilder kommer sen.

Idag har jag varit i skolan från halv 9 ända fram till klockan 5... det har inte hänt alltför många gånger under mina 4 år på universitetet! Det märks att jag är ovan, den här dagen tog verkligen knäcken på mig och imöra blir det samma visa om igen!

Jag känner att jag har fått lite koll på hemtentan idag, framförallt eftersom jag och en tjej i min klass satt och diskuterade en fråga i typ en timme. Jag tycker att det är så skönt att sitta och diskutera saker som jag är osäker på eftersom jag då får en chans att ändra mitt svar eller också känna mig säker på mitt svar. Jag är dock osäker på om jag kommer att lyckas formulera mig på ett vettigt sätt, kanske... kanske inte...

Dagens rätt: Pestosoppa med potatis, bacon, lök, pasta, grädde, kycklingbuljong, salt och peppar. (Parmesanost hade varit gott men det fanns icke i mitt kylskåp)

Jag har egentligen inte så mycket att skriva, jag känner mig mest matt. Denna trötthet är dock befogad för ovanlighetens skull! :)

En liten tycka-om-för-stunden-lista:

• Winnerbäcks nya låt (den de spelar på radio) får mycket väl godkänt av mig!
• Idol är mycket skön kvällsunderhållning!
• Erik kom precis hem från jobbet, JIPPIE!!
• Läsa bok i badkaret när jag är frusen in i märgen!
• Mina nya pösiga träningsbyxor var en bra investering (slipper visa rumpan när jag tränar! :))! 

Nu ska jag pussas lite med min sambo!

Höres!

Helgen har varit jätteskön lite NH och skitsnack med Madde i fredags, lite sommarstuga och lite vin och skitsnack med Bekka i lördags och sedan min födelsedag tillsammans med Erik i söndags!

Min födelsedag började bra med lyxfrukost på sängen, en massa olika frallor, ägg, vindruvor, riktig apelsinjuice (sån i plastflaska) och lite paket såklart. Min älskling prickade helt rätt på båda mina paket: en smoothie-görare och ett presentkort på en massage! Båda sakerna är sådant som jag anser att jag behöver!! På eftermiddagen gick jag och Erik och såg "Flickan som lekte med elden" och när vi kom hem åt vi min favoritmat: stekt makrill med kokt potatis och spenat som efterrätt åt vi marängsviss. Det var en riktigt lugn och skön födelsedag och Erik gjorde verkligen sitt bästa (han tittade på Top Model utan att klaga) för att min dag skulle bli perfekt. Han lyckades!

Tack för alla gratulationer!!

Den här veckan är det en del att göra... litteraturseminarium imöra (förberedelser check), hemtenta tills på måndag ( som jag vill ha klar tills på fredag), komplettering av task-based-learning uppgiften (fixar vi på torsdag), jobba fredag förmiddag på SFI och sen åka hem till kära Värmelandet. Med min nyvunna självdiciplin borde jag hinna med allt... det är dock en förberedelse kvar till nästa veckan men den har jag inte ens kollat på än så det får bli nästa veckans projekt. Jag hoppas att jag orkar börja på hemtentan direkt efter att jag har skrivit detta inlägg men vi får se hur det går med det. :)

Ikväll ska jag och Bekka träna lite Body Toning (step plus styrketräning) eftersom det är tisdag. Tisdagar och torsdagar är våra träningsdagar så fitness, here I come!

Igår var jag, Bekka och Camilla ute och gick en sväng och det var jättetrevligt. När Camilla bestämde sig för att gå hem tog jag och Bekka med tvillingarna till lekparken... så att jag och Bekka fick leka av oss lite!





Som ni säkert ser var vi inte alltför bra på detta (det var skitläskiga leksaker) så vi antar att Elliot och Theodore kommer att vara bättre än oss på detta om några år... pinsamt...

Theodore fick agera fotomodell för mig igen (stackarn):

Mor och son i totalt samförstånd


Theodore


Jag fixade till en gammal på Elliot också.

Har fotat lite allt möjligt i helgen också...det är kul att fota vid sommarstugan!





Den här är helt oredigerad och jag är ganska nöjd ändå!

Jag har massa fler bilder men jag vill fixa lite med dem innan jag lägger upp dem...

Nu kanske jag borde skriva hemtenta i lingvistik... good luck to me!

Jag har i tidigare inlägg beskrivit min nyvunna självdisciplin gällande skola, träning, jobb och nyttig mat... Idag inser jag hur skönt det är att inte göra uppgifter till skolan i sista minuten, utan göra dem några dagar innan så att jag får tid på mig att tänka och korrigera. Det känns kul att jobba eftersom jag vet att juh mer jag jobbar desto närmare kommer resan till Australien (SFI är alltid ett kul ställe att jobba på!). Jag tycker att det känns bra att slita ut kroppen på diverse träningspass, jag tycker att jag orkar med vardagen lättare (kanske på grund av träningen) och jag tycker att det är roligt att träna med Bekka. Snabbt inlägg: Igår såg jag att både jag och Bekka har utvecklat små, små streck som visar att vi faktiskt äger en varsin bicepsmuskel i vardera arm. Maten har nog ändå varit svårast eftersom jag älskar att småäta (vilket jag fortfarande gör) och eftersom att jag älskar chips men spenat (rå som kokt), tomat och diverse frukt fungerar hittills ganska bra som mellisar. Detta har aldrig tidigare fungerat! Framförallt inte alla dessa saker på en och samma gång!

Det känns skönt att vara nöjd med sig själv och sina prestationer och då jag ser nästan allt som en framgång just nu leder detta till en positiv inställning och därmed fler framgångar (framgång föder framgång). 

Jag fick frågan: "Mår du bra? Är du lycklig?" av en i brasset i måndags. Han ställde frågorna var för sig så jag började att svara "ja" (samtidigt som jag la på ett brett leende) på den första. Han ställde den andra frågan direkt efter att jag hade svarat på den första och jag blev faktiskt lite ställd, det kändes lite som att det var en kuggfråga som aldrig kunde besvaras på ett korrekt sätt. "Ja, det är jag, allt börjar reda upp sej nu..." blev mitt svar och jag undrar så varför jag svarde så! Jag känner mig faktiskt riktigt lycklig (även om vissa dagar fortfarande suger) så varför kände jag då ett tvång att på något vis förklara mitt positiva svar? Kanske var jag rädd för att han inte skulle tro mig, han kanske tycker att jag ser olycklig ut, jag kanske inte ville vara förmer och "skryta" över mitt perfekta liv... jag vet inte varför det inte kändes som ett nog bra svar att bara svara "ja". Att sedan svara "det börjar reda upp sej nu" gjorde väl det hela bara ännu värre... nu tror han väl absolut att jag nyligen har varit olycklig, vilket inte alls stämmer!

Jesus amalia vad jag trasslade in mig där! Jag har ingen aning om hur han tog mitt svar och jag hade inte tid att ytterligare förklara mig så jag skiter helt enkelt i det! :) Kontentan av min långa text är: Fråga mig inte spontant om jag är lycklig om inte stämmningen verkar passa eller att jag har druckit alkohol. Jag blir alldeles för nervös och ställd av just den frågan för att kunna hantera den... :)

Nu ska jag göra mig i ordning för att åka tillbaka till skolan. Hoppas ni inte blir arga för att jag skrev ett ganska långt inlägg... sålla bäst fan du vill! :)

 



Lite konstiga bilder...men de ska vara så! :)

Idag började jag dagen med att släpa med Erik på en promenad till Ryd (för att hämta en bok hos Lotten). Några kilometer i högt tempo känns som en mycket hälsosam början på dagen. När vi kom hem satte jag mig för att våldsplugga, uppgiften jag skulle skriva var tvungen att lämnas in klockan 12 och vi kom inte hem förrän typ 11... panikigt värre! Jag hann klart med uppgiften sög verkligen... får eventuellt göra om den men shit happens...

Efter lite potatis- och purjolökssoppa gick jag ner på stan för att shoppa välkommen-ut-lilla-bäbis-paket till David och Camillas lilla skrutt. Jag, Bekka, Elliot och Theodore strosade därför runt lite och hittade till slut något som vi nöjde oss med. Vi fick vänta ett tag på att få träffa de nyblivna föräldrarna så vi satte oss utanför Bekkas hus och jag, beroende av min kamera som jag är, började fota ihjäl tvillingarna. De är juh så sjukt söta...kan man äta dom?




Theodore


Theodore


Elliot


Theodore



Taskiga mig som inte hade mer än en bild på bara Elliot...får fixa till en lite senare. Han var lite svårare att få skärpa på! :) Snabbt konstaterat: De är sjukt söta och det ska bli kul när jag får en egen plutt men jag tror ändå att jag väntar lite.

Camilla och Davids skruttbäbis var inte heller så lite söt fast han var så liten (han är dock större än en medelbäbis i hans ålder). Det ska bli kul att få träffa honom lite mer när han blir lite större och tåligare...jag blir så orolig för att smitta honom!

Om ni inte har något att göra mellan 22 och 23 på måndagskvällar går "Deadliest men" på tv4 sport...ganska intressant!

Ha de, hej!

Jag tänker så himla bra på natten!
Igår natt satt jag och pluggade en hel del och timmarna bara flög iväg! Jag undrar om det är nattatmosfären som gör att det är så enkelt att plugga? Ingen annan än jag är vaken, det är mörkt ute, det finns mycket få andra måsten just då och allt är bara lugnt. Jag har oftast så bra funderingar och tankegångar under nätterna också. Förut upplevde jag bara mitt supertänkande under influens av alkohol och trodde därför att det var alkoholen som talade (vilket det säkert till viss del var) men jag tror faktiskt att jag bara tänker bra på nätterna. I natt har jag dock inte lyckats frammana en enda tanke värd att publicera i bloggen men det kan bero på att jag har pluggat istället... jag har så mycket tid att jag igår natt gjorde läxan tills på onsdag och i natt har jag börjat plugga till en hemtenta som jag ännu inte har fått. Good for you, Sandra!!

Kom förresten på en uppenbarelse som har kommit till mig i natt... I jobbet är jag i kontakt med några personer med Down's syndrom, tror inte att jag har haft att göra med så många med den diagnosen men i alla fall. Nu kan inte jag alla symptom på Down's men den erfarenhet som jag har skaffat mig sedan jag började jobba här är att människor med denna diagnos är varmhjärtade och mycket givande personer. Jag vet inte vad som rör sig i deras hjärnor men om vad jag tror stämmer så skulle jag nog faktiskt inte tycka att det var så hemskt att själv ha den diagnosen. Kännetecken (som jag själv rönat ut): positiva, naiva, omtänksamma, förlåtande, varma, kärleksfulla. Blir de av någon anledning arga eller sårade accepteras snart ett förlåt. Jag generaliserar bara och dessutom utifrån mina egna antaganden (baserade på mycket lite). 

Jag pratade med mamma om Down's syndrom och precis som jag så trodde hon att livet kanske till och med skulle vara lättare än nu om man levde med diagnosen Down's. Jag vill inte att någon ska ta illa upp av det jag har skrivit (mina positiva fördommar) och självklart tror jag inte att livet blir helt problemfritt för personer med Down's, däremot tror jag att problemen ter sig annorlunda och ses på från en synvinkel. Nu har jag nog trasslat ihop hela mig själv... detta var i alla fall en nattfundering som jag har haft i natt. Har jag skrivit något konstigt är det bara att hojta till. Jag hoppas att ni förstår vad jag menar och att det absolut inte är något illa ment! 

Nu måste jag gå och stryka lite kläder...sista sysslan jag har för natten!

Hoppas att ni sover gott! 

Jag trodde att jag skulle ligga och vara lite sådär halvvaken från ungefär klockan 13 men icke sa nicke, jag har sovit som en gris på Stilnoct (Erik lärde mig en ny sömnmedicin igår). När Erik väckte mig insåg jag att jag var vansinnigt sugen korvstroganoff (?!), det var typ det enda jag kunde tänka på. Så nu ligger korven på diskbänken på tining, mycket relevant information känner jag!

Camilla och Davids plutt har kommit också och det verkar som att allt har gått bra. Nu har verkligen alla (i Linköping) en bäbis utom jag... Maja och Lina, don't you worry, det kommer inte bli någon här på ett bra tag heller!

I natt när jag jobbade hörde jag att en av de boende var vaken så jag gick in till honom för att kolla läget. Jag hittar honom gapskrattandes i sängen, han fick knappt luft för att han skrattade så mycke! Det är så roligt att se sådana uppenbara känslor från honom. Ibland kan det se ut som att de som bor på mitt jobb är helt ovetandes om omvärlden (på grund av deras handikapp) så därför är det så roligt att se när de skrattar, blir arga, surar, mår gött och en massa andra känslor. Oavsett om någon blir arg eller sur så känns det så skönt att veta att de åtminstone kan uttrycka känslor (ibland). Tänk dig själv ett liv där du aldrig får uppleva någon annan känsla än apati eller att ingen förstår vad du känner när du väl känner det... skulle inte det vara hemskt? Tänk dig att alla alltid antar att du bara har det okej... Usch, jag skulle nog bli galen!

Under till exempel högstadiet så kändes det lite som att alla alltid antog att jag var på bra humör. Jag skrattade ofta och surade sällan. Ibland när jag kom hem så kunde jag gråta för att ingen såg igenom mig de dagar som jag faktiskt inte mådde så bra eller var på bra humör. Jag kände mig pressad att alltid vara den som var stark, att alltid vara glad, att alltid vara positiv, för det fanns alltid någon som behövde dessa styrkor från mig. Jag ville att någon ibland skulle fråga mig hur det egentligen stod till och att de verkligen skulle ställa frågan uppriktigt inte bara "hur ere me dej då?". Det var nog inte så illa som jag upplevde det, högstadiet är en känslig period i alla människors uppväxt, men jag tänkte verkligen på det och jag tänkte på det ganska ofta.

Det är skillnad idag! Jag vet vem jag är, även om jag vissa dagar har down-perioder, och jag vet vilka kompisar jag har! Jag vågar tala om att jag till exempel är ledsen eller arg även om jag i många lägen fortfarande försöker agera som den starka. Jag vill vara en stöttepelare för den som behöver det och skillnaden mellan nu och under högstadiet är att nu har också jag personer i min närhet som vill vara min stöttepelare när jag behöver det. Tacka gudarna för det!

Nu ska jag nog börja och laga lite mat för jag håller på att svälta ihjäl! Jag blir juh så hungrig när jag svälter, eller som jag sa (samtidigt som jag grät för att jag var så hungrig) häromveckan när jag var JÄTTEhungrig: "Jag förtvinar av hunger och jag blir så förtvivlad när jag förtvinar!"

Jag saknar er Maja, Lina, Maria, Sara, Emelie, Astrid och Ellen!

Först och främst vill jag säga grattis till min fina Snowqueen (Maria) som igår fyllde 23 år... nu får du gå på Harry's, hurra! :) Du tycker alltid att jag bara har en massa fula bilder på dig men så är det inte alls:



(Bakgrunden blev inte så bra men objektet är snyggt!)

Den här veckan har varit fullspäckad som vanligt, måndag skola, tisdag skola, grupparbete och träna, onsdag jobba på SFI, torsdag skola, gå på stan, träna... Det kanske inte låter så mycket men jag känner av en konstant press, den ligger bara och gnager. Det kan vara engelska studierna som hela tiden skakar mig, engelskan på universitetet är inte som engelskan på gymnasiet! Dessutom har jag min c-uppsats som en flåsande ande i ryggen på mig. Jag måste bli klar med den för jag orkar inte ha ångest för den hela tiden.

Förra fredagen klippte jag mig, vad tycks?




Det är kort och busigt och jag gillar det i alla fall! Frisören var skitbra (en kille faktiskt) för dels klippte han mig bra och dessutom visade han tre olika frisyrer som jag kan göra med mitt nya hår. Han informerade också om vilket ämne som bör finnas i hårprodukter till mitt hår, jag kommer inte ihåg vad det hette men ja, ja. :)

Den här veckan har jag hela tiden tänkt att jag ska lägga ut bilder på bloggen, som en kompensation för att jag inte har haft orken att skriva. Detta har istället slutat med att jag har blivit jättesur eftersom jag inte har hittat en bild som jag har varit nöjd med! Alla bra bilder verkade redan vara utlagda här. Jag har dock hittat några nu som jag tycker är hyfsade men jag är fortfarande inte helt nöjd med dem ändå.

 





Bilden på Maja och Lina är tagen med min gamla kamera...skulle vilja se hur mycket bättre den här bilden skulle ha blivit med Turbo! Jag behöver någon som vill leka modell för mig för jag har verkligen börjat tröttna på blommor!

Nu ska jag gå och göra mig lite frukost... ska juh jobba natt i natt så jag har försökt sova så länge som möjligt! Imöra står det också jobba natt på dagordningen...önska mig lycka till!

Jag och Bekka var nere på stan förut och eftersom jag ändå var tvungen att köpa ett nytt objektivlock bestämde jag mig för att investera i ett efterlängtat macrofilter! Som ni ser (?) blir närbilderna mer detaljrika eftersom det nya filtret fungerar som ett förstorningsglas. Lägger upp två bilder nedan för att visa skillnaden mellan foto med lins och foto utan. Den första är utan...




Coolt va?! Jag är skitnöjd... ni kommer med andra ord få se fler närbildsfoton här... fler än vanligt! :)

Idag har jag varit på min första lektion för terminen! Att jag missade en föreläsning och fyra seminarier förra veckan verkar idag inte vara så oväsentligt som jag trodde att det skulle vara. Under lektionen idag gick mr Nigel igenom den gruppuppfift som ska vara klar till den 14e och det verkar som att ingen riktigt fattar vad som ska göras och då absolut inte jag eftersom jag bara har varit på en av tre lektioner i ämnet! En tjej i klassen raggade som tur var upp mig som hennes groupie, hon hade ingen att göra uppgiften med och inte jag heller. Skönt att slippa gå runt och fråga om någon var ledig och om han eller hon skulle kunna tänka sig att vara med mig. Jag föredrar att bli uppraggad! :)

Jag hoppas att jag kommer att klara av min sista termin engelskaplugg. Det känns som en utmaning som kommer att kräva mer än vad jag orkar uppbringa, i alla fall om jag är som jag brukar vara. Jag måste förutom engelskan också göra klart min c-uppsats i svenskan för jag ska skriva en ny c-uppsats i engelska den här terminen. Jag kommer att få min examen så småningom och jag hoppas att jag får det förr istället för senare! Jag ska försöka att uppbringa lite självdisciplin för jag kommer verkligen att behöva det!

Var det någon mer än jag som såg dokumentären om octomom, hon som fick åttlingar i februari? Herregud, kvinnan måste vara insane på riktigt... hon har fjorton barn under åtta år! Alla barnen hade kommit till genom konstbefruktning men de ska ha samma pappa och hon vet vem han är. Efter att hon fått sex barn hade hon fortfarande några nedfrysta embryon och hon ville inte att de skulle dö (förgås) så hon bestämde sig för att plantera in alla, och vips så var hon gravid med åtta barn. Hon gick tydligen upp 63 kilo! Hon var upprörd över mediabevakningen (vilket jag kan förstå) men man kan juh ändå inte släppa tanken på att hon eventuellt gjort det för att få medial uppmärksamhet. Jag vet inte... men hon borde väl ändå förstått att det är abnormalt att föda åtta barn på samma gång, och att man genom abnormalitet blir uppmärksammad. Hon kanske inte ville bli gravid med så många barn, men hon bör juh ha förstått att risken fanns. Hennes sex tidigare barn (2-8 år) borde väl vara nog mycket jobb för en ensamstående mamma... men tydligen inte för henne! Tänk först, agera sen!

Me like-i-like this picture! Får vi komma till Riga och hälsa på snart?


Vid stugan i början av sommaren. Jag älskar rörelsebilder!


Min Emelie i flyväst...vissa passar juh i allt!

Lite bilder blev det i alla fall... har en massa bilder att redigera innan jag vill lägga ut dom, men de kommer!

Tack för idag!