Vansinnigt ont i ryggen!!

Lite skinkmassage lättar på ontet men det har varit tufft idag. Det knäppt till i ryggen igår eftermiddag och nu strålar det ner över höger skinka och lår och nästan lite fram mot magen. Vi hoppas att foglossning håller sig borta och att det bara är min gamla vanliga kassa rygg som spökar. Dock verkar ryggontet redan komma mer frekvent än innan jag blev gravid. Hur ska det bli när jag blir riktigt tjockis?! Ja, men jag kör väl på bara... 
 
Lasagnen står i ugnen och lite senare blir det brassövning. Jag får sitta brevid ny flygelhornist den här terminen så det blir kul att få se hur det blir. 
 
 

Skillnad mellan morgon och kväll

 
Jag ser (och känner) skillnad på hur stor magen är på morgonen jämfört med kvällen. Gör du?

Barnets far är uran...

...och min kropp en kärnreaktor med dåligt kylsystem. 
 
Nu är det visst dags igen. Benjamin ska visst bli storebror (även om han själv inte vet om det än). Jag satt häromdagen och läste blogginläggen jag skrev när jag var gravid med Benjamin. Det var jätteroligt att läsa igenom vad jag tänkte på då och vad jag gjorde och hur jag mådde och allt, så jag bestämde mig för att försöka blogga under den här graviditeten också. Det får liksom bli så ofta eller sällan det blir. 
 
Så, vecka 14+1, syns det att du är gravid? Nja, inte så mycket på morgonen som på eftermiddagen. Jag ska försöka komma ihåg att ta en bild på magen på morgonen imorgon och en på kvällen så kan ni få se skillnaden (som i alla fall jag tycker är markant). Det är nämligen så att jag är mer med gas än med barn. Än så länge finns där ingen liten hård fin bebiskula utan endast en gaskula, som likt en kärnreaktor vid jordskred (läs organförflyttning) hotar att explodera. Det är en märklig känsla det där när man hör att det bubblar i magen, men inte mitt i magen som vanligt, utan snarare någonstans ute i sidorna. Kroppen har liksom lärt sig make way, coming through för här ska en stor bebis få plats om skitlång tid.
 
Så, vecka 14+1, har du mot all förmodan känt bebisen röra på sig? Flera gånger har jag tänkt: "Oj, det där kanske var första gången jag kände Hoppan röra sig!", men snart insett att Hoppan inte ligger och frodas i mina kärlekshandtag. Att man kan hoppas så mycket att man blir dum på riktigt! Älska att vara gravid!
 
Just nu längtar jag efter att få en "riktig" mage och att inte bara gå runt och vara uppsvälld och känna som att jag leker gravid. Jag vill bara få en liten fin kula att gosa med och som sen Hoppan börjar röra sig lite grann i. Jag vill vara uppmärksam och förundras över den här graviditeten också. Jag vill att den ska gå fort men att jag åtminstone ibland tar mig tid att vara tjock och konstig och bara helt gravid. 
 
Nu ska jag gå och sova. Eller jag kanske måste läsa några sidor i en ny bok (låg i badkaret och läste i 1 h 30 min nyss och läste ut min bok). Jag kanske ska fortsätta på Game of Thrones (bok 4)...
 
God natt!

RSS 2.0