Idag
gick jag och Erik upp runt halv 10, drack varsin kopp te och cyklade sedan till Ryd skogen. I drygt en timme spatserade vi runt fem-kilometers spåret samtidigt som Camilla och Uno underhöll oss. Vädret var perfekt...svag sol och en massa vårvärme! När vi kom hem fixade vi lite lunch och vi åt med ett Friendsavsnitt som underhållning. Tyvärr var älskling tvungen att åka till jobbet, vilket i och för sig lämnade mig med tid för tråkiga metodstudier. Jag köpte en dyr bok (obligatorisk kurslitteratur) som är ful (dock grön) och tråkig och inte så givande som man kanske skulle vilja. Shit happens!! Fixa lite i hushållet (i pauserna i alla tv-program) och längta efter Erik blev sedan kvällens melodi.
Igår var jag och hälsade på Bekka och hennes små. Camilla var också där, hon lyckades underhålla ena bäbisen medan Bekka matade den andra. Jag är sjukt imponerad av hur enkelt mina vänner får det att se ut...att pilla med bäbisar alltså! Jag vågar knappt peta på dom eftersom jag hela tiden oroar mig för att jag ska ha sönder dom på något vis. Trots denna osäkerhet längtar jag (som kvinna) efter att så småningom få mina egna pluttar, men det får nog vänta ett litet tag till. Det är ganska skönt att än så länge bara drömma om det, för i drömmarna är juh allt perfekt! Jag tror dock inte att man kommer att bli besviken på något sätt när drömmen om barn väl slår in, även om allt inte går som i fantasin. Tur är väl det...
I morgon kanske det blir lite blomshopping och eventuellt en liten promenad. Plugg står alltid på schemat så lyckas jag samla den energi jag behöver för det så finns det juh som sagt att göra.
Sov så gott!
/S
Erik när han läser avsnittet om bäbisar!! :)
Igår var jag och hälsade på Bekka och hennes små. Camilla var också där, hon lyckades underhålla ena bäbisen medan Bekka matade den andra. Jag är sjukt imponerad av hur enkelt mina vänner får det att se ut...att pilla med bäbisar alltså! Jag vågar knappt peta på dom eftersom jag hela tiden oroar mig för att jag ska ha sönder dom på något vis. Trots denna osäkerhet längtar jag (som kvinna) efter att så småningom få mina egna pluttar, men det får nog vänta ett litet tag till. Det är ganska skönt att än så länge bara drömma om det, för i drömmarna är juh allt perfekt! Jag tror dock inte att man kommer att bli besviken på något sätt när drömmen om barn väl slår in, även om allt inte går som i fantasin. Tur är väl det...
I morgon kanske det blir lite blomshopping och eventuellt en liten promenad. Plugg står alltid på schemat så lyckas jag samla den energi jag behöver för det så finns det juh som sagt att göra.
Sov så gott!
/S
Erik när han läser avsnittet om bäbisar!! :)
Bra jobbat Sandra! *ironi*
Efter att ha suttit i ett studierum i Aidas hus från klockan elva till klockan åtta bestämde vi oss för att vi behövde lite te för att ladda inför de sista timmarna. Eftersom jag ändå behövde kissa tänkte jag att jag lika gärna kunde göra iordning te och sen ta med det ner till vårt fängelse /studierummet). Jag gick på toa och det gick bra! Jag kokade vatten i vattenkokaren och det gick bra! Jag hällde upp te i två glas och fyllde min vattenflaska och det gick bra! Sen skulle jag bära två kokheta teglas plus en vattenflaska samtidigt som jag skulle låsa dörren...det gick inte bra! Nyliegn kokat vatten skvimpar över på min arm och eftersom jag bar glasen tryckta mellan min ena arm och mitt bröst spreds det varma rätt snabbt över min arm.
Min första tanke var: jag släpper glasen. Sedan slog min rationella krishanteringsmekanism in och jag kom på att om jag släppte glas skulle jag förmodligen få hett vatten över mina ben, plus att glasen skulle gå sönder och jag skulle vara tvungen att städa upp det (jag hade absolut inte tid att städa för tentan ska vara klar imöra). Jag ställer snabbt ner glasen på golvet i korridoren och drar upp ärmen på min tröja...och med följer också en stor bit hud! Vattnet var så varmt att skinnet bubblade upp sig direkt...i och med bubblandet klarade inte min hud av att jag drog upp tröjan så huden bestämde sig för att följa med för att lägga sig i en rulle. Jag inspekterade mitt färska sår i några sekunder och sedan återgick mitt tänkade till hur jag skulle lösa min situation...dvs. hur jag skulle bära mig för att få med mig teet ner till Aida. Jag beslutade mig för att lämna min vattenflaska bakom mig för att det skulle bli lättare att bära...och för att det inte skulle bli för varmt åt händerna när jag skulle frakta teet tog jag en handduk som grytlapp.
När jag äntligen lyckats nå mitt mål, med teet, överlämnade jag min arm i Aidas händer. Jag inspekterade mitt sår medan hon hämtade plåster och insåg då att jag mådde fruktansvärt illa (chocken kom först då). Jag la mig på en soffa i vår cell, fick ett STORT plåster (utan hud på en yta av två fem-kronor), och sedan låg jag där och skrev klart min sista tentafråga.
Nu har värken lagt sig och jag laddar just nu för att orka gå och borsta tänderna för att sedan få gå och sova. Imöra ska jag bara finslipa språket i min hemtenta och sedan blir det inlämning (såååå skönt att bli av med den!!!). Eventuellt lite shopping med älskling och vid typ sex kommer Qsin. Lite eftertentakalas är min förhoppning om morgondagens kvällning!
Tack för idag...och hej!
Jag lägger upp en bild på min förra "skada"...en våldsamt öm och uppsvälld näsa (as you can see...I hope)!
Min första tanke var: jag släpper glasen. Sedan slog min rationella krishanteringsmekanism in och jag kom på att om jag släppte glas skulle jag förmodligen få hett vatten över mina ben, plus att glasen skulle gå sönder och jag skulle vara tvungen att städa upp det (jag hade absolut inte tid att städa för tentan ska vara klar imöra). Jag ställer snabbt ner glasen på golvet i korridoren och drar upp ärmen på min tröja...och med följer också en stor bit hud! Vattnet var så varmt att skinnet bubblade upp sig direkt...i och med bubblandet klarade inte min hud av att jag drog upp tröjan så huden bestämde sig för att följa med för att lägga sig i en rulle. Jag inspekterade mitt färska sår i några sekunder och sedan återgick mitt tänkade till hur jag skulle lösa min situation...dvs. hur jag skulle bära mig för att få med mig teet ner till Aida. Jag beslutade mig för att lämna min vattenflaska bakom mig för att det skulle bli lättare att bära...och för att det inte skulle bli för varmt åt händerna när jag skulle frakta teet tog jag en handduk som grytlapp.
När jag äntligen lyckats nå mitt mål, med teet, överlämnade jag min arm i Aidas händer. Jag inspekterade mitt sår medan hon hämtade plåster och insåg då att jag mådde fruktansvärt illa (chocken kom först då). Jag la mig på en soffa i vår cell, fick ett STORT plåster (utan hud på en yta av två fem-kronor), och sedan låg jag där och skrev klart min sista tentafråga.
Nu har värken lagt sig och jag laddar just nu för att orka gå och borsta tänderna för att sedan få gå och sova. Imöra ska jag bara finslipa språket i min hemtenta och sedan blir det inlämning (såååå skönt att bli av med den!!!). Eventuellt lite shopping med älskling och vid typ sex kommer Qsin. Lite eftertentakalas är min förhoppning om morgondagens kvällning!
Tack för idag...och hej!
Jag lägger upp en bild på min förra "skada"...en våldsamt öm och uppsvälld näsa (as you can see...I hope)!
Min fina pojke...
...har idag blivit en stolt bilägare! En silvermetallic Golf från -03... Han verkar glad så därför är jag det med! :) Det blir skönt med lite mer frihet även om den kanske inte kommer att användas varje dag.
Jag har nog glömt att meddela att jag fick två poäng från VG på min hemtenta, tyvärr får jag inte glädjas över den alltför länge eftersom nästa hemtenta kommer på måndag. :( Varför kan man inte bara få läsa kurser och få betyg utan en riktig examination...det skulle jag tycka va toppen!
Imöra och på fredag ska jag jobba som SFI-lärare på Komvux...PANIK!!! Jag har ångest, tänk om det går skit, tänk om jag inte tycker att det är kul (det är juh faktiskt mitt framtida yrke). Bara det där med upprop av en drös konstiga och svåra namn gör att jag börjar svettas och bli torr i munnen. Eleverna som jag ska ha kan knappt någon svenska alls...dessutom!
Nu ska jag älska min Erik lite extra!
Hörs..
Jag har nog glömt att meddela att jag fick två poäng från VG på min hemtenta, tyvärr får jag inte glädjas över den alltför länge eftersom nästa hemtenta kommer på måndag. :( Varför kan man inte bara få läsa kurser och få betyg utan en riktig examination...det skulle jag tycka va toppen!
Imöra och på fredag ska jag jobba som SFI-lärare på Komvux...PANIK!!! Jag har ångest, tänk om det går skit, tänk om jag inte tycker att det är kul (det är juh faktiskt mitt framtida yrke). Bara det där med upprop av en drös konstiga och svåra namn gör att jag börjar svettas och bli torr i munnen. Eleverna som jag ska ha kan knappt någon svenska alls...dessutom!
Nu ska jag älska min Erik lite extra!
Hörs..
Human - The Killers
Jag har, ända sedan låten började spelas på radion undrat vad de menar med "are we human or are we dancers". När jag hade hört den ett par gånger kom jag fram till att inte alls sjöng så utan: "are we human or are we dancer", vilket inte alls gjorde saken lättare! Erik och jag satt, på resan hem till Värmland, och funderade på vad det kunde betyda, men dock utan någon större framgång. Jag höll på att bli skogstokig!!!
När jag åker bil med mamma kör jag alltid ett enklare musikquiz (typ artist och låt) med henne...mest för att retas och lite för att det är roligt! Det brukar väl gå sådär de första gångerna, men när jag har tjatat om samma låtar om och om igen brukar det mesta fastna hos min kära mamma. Senast vi körde denna enkla lilla lek började den som vanligt: mamma kunde någon, sedan kom det någon hon aldrig hade hört talas om och ibland en låt som hon påstod att hon egentligen kunde men inte kunde komma på just då! :) Chocken den gången, och anledningen till att jag ens tar upp denna lek i min blogg, var att mamma kunde mer än jag! Hon kunde ge både mig och min kära ett svar på vad som menas med "are we human or are we dancer".
Så för alla er som har undrat över detta lika mycket som jag så betyder det: är vi människor/mänskliga eller är vi marionetter! There it is...undrans tider är förbi så nu kan vi alla sova riktigt gott i natt!
Sleep tight!
Problemet löst!!!
När jag åker bil med mamma kör jag alltid ett enklare musikquiz (typ artist och låt) med henne...mest för att retas och lite för att det är roligt! Det brukar väl gå sådär de första gångerna, men när jag har tjatat om samma låtar om och om igen brukar det mesta fastna hos min kära mamma. Senast vi körde denna enkla lilla lek började den som vanligt: mamma kunde någon, sedan kom det någon hon aldrig hade hört talas om och ibland en låt som hon påstod att hon egentligen kunde men inte kunde komma på just då! :) Chocken den gången, och anledningen till att jag ens tar upp denna lek i min blogg, var att mamma kunde mer än jag! Hon kunde ge både mig och min kära ett svar på vad som menas med "are we human or are we dancer".
Så för alla er som har undrat över detta lika mycket som jag så betyder det: är vi människor/mänskliga eller är vi marionetter! There it is...undrans tider är förbi så nu kan vi alla sova riktigt gott i natt!
Sleep tight!
Problemet löst!!!
Diskussion á la Sandra och Erik
Kan man hata någon man älskar?
Jag säger att om man älskar någon så kan man omöjligt hata samma person eftersom dessa två känslor är varandras motsats. Däremot kan man, enligt mig, älska någon som person men hata hur denne handlar.
Exempel: Du är ihop med någon du älskar men helt plötsligt gör din partner slut! Jag tycker inte att man huxflux kan sluta att älska någon för att han eller hon gör slut men däremot kan man ju hata det faktum att den du älskar dumpar dig.
Hur illa måste man tycka om någon för att det ska räknas som att hata?
När jag tänker efter så hatar jag ingen! Det finns väl några som jag tycker riktigt illa om, men vid en närmare eftertanke kan jag inte påstå att jag hatar dessa personer. Jag känner dem ju inte särskilt väl utan det handlar väl snarare om saker de gjort som gör mig både ledsen och förbannad. När över går då tycka-riktigt-illa-om till att-hata-någon? Jag vet faktiskt inte när jag skulle kunna säga att jag hatar någon...okej, om någon dödade någon som jag tycker om skulle jag väl hata den personen, men det är ju ett extremfall som väldigt sällan inträffar. Det jag funderar på är mer i vardagen..."normala" saker att bygga hat på.
Vad är skillnaden mellan förakt/förakta och hat/hata?
Hat betyder enligt Lexin: fiendeskap, avsky, ovänskap. Hata är verbformen av ordet hat.
Förakt betyder enligt Lexin: brist på aktning, ringaktning. Förakta är verbformen av ordet förakt och innebär att man ser ner på någon.
Varför jag tar upp både verbet och substantivet på båda orden är för att jag eventuellt känner att det kan vara en viss skillnad i att till exempel känna hat och att hata. Vilket skulle du tycka var värst, om jag säger att jag känner ett hat mot dig eller jag hatar dig? Att använda sig av substantivet hat kan kanske kännas en aning mildare eftersom man då kanske också kan ha andra omtyckta egenskaper vid sidan om. Men om jag säger att jag hatar dig så finns det inte mycket utrymme för att hoppas på att det finns något som kan ses som en omtyckt egenskap. Förstår du vad jag menar?
Om jag nu ska jämföra att hata och att förakta tycker jag nog (jag har inte riktigt bestämt mig) att förakt är mer nedvärderande än hat och därför också snäppet värre. Man kan hata personer utan att för den delen påstå att de är mindre smarta eller mindre värda, man kanske bara vill ta helt avstånd från allt som den personen är och gör. Men om man föraktar någon så ser man ju också ner på den personen som man föraktar (kanske hatar med mindrevärdesbonus). Så just nu tycker jag nog att det skulle vara hemskt om någon sa att den hatar mig, men ännu värre om någon skulle säga att den föraktar mig! Vad tycker du?
Varför dessa frågor?
Dessa frågor låg jag och Erik och diskuterade igår, innan vi somnade. Sjukt intressant...men stackars Erik får väldigt sällan cred. av mig eftersom det oftast är jag som startar diskussioner och ofta har en ganska bestämd åsikt redan från början. Men Erik, du ska veta att jag lyssnar och analyserar vad du säger långt efter att vi avslutat vår lilla pratstund om det. Det du säger är viktigt för mig!!!
Nu ska jag gå och ta hand om min kära sambo! Hoppas ni har lika mycket nöje av dessa frågor som jag har!!
Natti!
Erik när han bakade paj sist...någon gång strax efter hjärnskakningen kan det ha varit! :)
Jag säger att om man älskar någon så kan man omöjligt hata samma person eftersom dessa två känslor är varandras motsats. Däremot kan man, enligt mig, älska någon som person men hata hur denne handlar.
Exempel: Du är ihop med någon du älskar men helt plötsligt gör din partner slut! Jag tycker inte att man huxflux kan sluta att älska någon för att han eller hon gör slut men däremot kan man ju hata det faktum att den du älskar dumpar dig.
Hur illa måste man tycka om någon för att det ska räknas som att hata?
När jag tänker efter så hatar jag ingen! Det finns väl några som jag tycker riktigt illa om, men vid en närmare eftertanke kan jag inte påstå att jag hatar dessa personer. Jag känner dem ju inte särskilt väl utan det handlar väl snarare om saker de gjort som gör mig både ledsen och förbannad. När över går då tycka-riktigt-illa-om till att-hata-någon? Jag vet faktiskt inte när jag skulle kunna säga att jag hatar någon...okej, om någon dödade någon som jag tycker om skulle jag väl hata den personen, men det är ju ett extremfall som väldigt sällan inträffar. Det jag funderar på är mer i vardagen..."normala" saker att bygga hat på.
Vad är skillnaden mellan förakt/förakta och hat/hata?
Hat betyder enligt Lexin: fiendeskap, avsky, ovänskap. Hata är verbformen av ordet hat.
Förakt betyder enligt Lexin: brist på aktning, ringaktning. Förakta är verbformen av ordet förakt och innebär att man ser ner på någon.
Varför jag tar upp både verbet och substantivet på båda orden är för att jag eventuellt känner att det kan vara en viss skillnad i att till exempel känna hat och att hata. Vilket skulle du tycka var värst, om jag säger att jag känner ett hat mot dig eller jag hatar dig? Att använda sig av substantivet hat kan kanske kännas en aning mildare eftersom man då kanske också kan ha andra omtyckta egenskaper vid sidan om. Men om jag säger att jag hatar dig så finns det inte mycket utrymme för att hoppas på att det finns något som kan ses som en omtyckt egenskap. Förstår du vad jag menar?
Om jag nu ska jämföra att hata och att förakta tycker jag nog (jag har inte riktigt bestämt mig) att förakt är mer nedvärderande än hat och därför också snäppet värre. Man kan hata personer utan att för den delen påstå att de är mindre smarta eller mindre värda, man kanske bara vill ta helt avstånd från allt som den personen är och gör. Men om man föraktar någon så ser man ju också ner på den personen som man föraktar (kanske hatar med mindrevärdesbonus). Så just nu tycker jag nog att det skulle vara hemskt om någon sa att den hatar mig, men ännu värre om någon skulle säga att den föraktar mig! Vad tycker du?
Varför dessa frågor?
Dessa frågor låg jag och Erik och diskuterade igår, innan vi somnade. Sjukt intressant...men stackars Erik får väldigt sällan cred. av mig eftersom det oftast är jag som startar diskussioner och ofta har en ganska bestämd åsikt redan från början. Men Erik, du ska veta att jag lyssnar och analyserar vad du säger långt efter att vi avslutat vår lilla pratstund om det. Det du säger är viktigt för mig!!!
Nu ska jag gå och ta hand om min kära sambo! Hoppas ni har lika mycket nöje av dessa frågor som jag har!!
Natti!
Erik när han bakade paj sist...någon gång strax efter hjärnskakningen kan det ha varit! :)
Varför?
Sparar jag alltid mina inlämningsuppgifter tills sista timmen innan jag ska lämna in?! Jag blir vansinning!! Jag hoppas att jag imöra kan formulera åtminstone en godkänd text, som också jag känner mej lite nöjd med!
Jag återkommer...
Inlämningsuppgifter är som solbränna...det är inte skönt förrän man är av med det! (Nytt citat av moi!!!)
Jag återkommer...
Inlämningsuppgifter är som solbränna...det är inte skönt förrän man är av med det! (Nytt citat av moi!!!)
Nu lever jag i en flyttzon igen!
Men den här gången ska jag banne mig inte flytta...utan vi ska bara få omtapetserat i alla rum utom köket! Inget står där det ska och ingen vet vart något är...men helsike vad kul det ska bli att få nytt och fräscht i lägenheten!
I morgon börjar dom!!
Natti
I morgon börjar dom!!
Natti
