DandrikkMuskelberger

Ibland känns det som att det krävs för mycket förträngande för att jag ärligt ska kunna säga att jag är riktigt lycklig. När jag släpper fram väl valda, ibland bortglömda tankar, kan jag hitta så mycket som jag saknar. Egentligen är det väl ingenting men när dessa tankar tränger på tar de upp så mycket hjärnkapacitet att det inte får plats så mycket annat. Frågor dyker upp... Hur kan jag ändra mig för att det ska bli annorlunda? Vart ska jag vara för att det ska bli annorlunda? Vad ska jag ha för att det ska bli annorlunda? Jäkla id-problem... det ska man juh bara ha på högstadiet! En annan sak som också skulle klassas som id-problem är att jag har köpt citrongula skor! Sen när tyckte jag om gult?? Det kan vara så att det är Plockepinns mycket "alternativa" stil som har smittat av sig. "Käre gode Gud låt mig inte bli så alternativ att min mamma inte känner igen mig..."

Förutom all annan skit jag själv anser att jag har att tänka på så är jag sjuk också! Jag mår jätteilla, utan att spy, jag är yr, utan att svimma, och jag har hosta, med äckelfärgat slem. Ibland känns det bara som att det är för mycket grejs som man som människa måste klara själv! Alla har sitt att pilla med... precis som jag har mitt... men ibland så önskar man ändå...

Jag kanske måste prova att vara någon annan för en dag eller två. Byta stil, personlighet och skrattstil, bara pröva sig fram... det kan bli kul... men svårt, jag är juh en så jäkla inbiten Sandra!! I kind of like my style, men jag vill juh att någon annan ska göra det också... jag vet att ni finns men jag menar någon annan!

Innan jag trasslar in mig själv helt i denna blogg får jag nog call it a day! Vill bara säga att jag nästan kunde förklara vad icing var för Camilla... det blev nästan rätt i alla fall... och jag vet knappt vad hockey är alls! Jag är bra...