DandrikkMuskelberger

Idag har jag och Kulan polat i 23 veckor. Enligt någon sida på internet (som tydligen inte tycker att det är lika jobbigt att räkna som jag tycker) är det 118 dagar kvar tills Kulan beräknas komma. Hmm... det är inte speciellt många dagar det inte.

Igår kom jag mitt trögo på att det säkert går att se på magen när bebben sparkar/gör kullerbyttor. Mycket riktigt! En extremt fascinerad Sandra har sedan denna upptäckt psykat ut sin egen mage så fort hon märker att det rör sig det minsta. Att Erik även har blivit tvingade att sitta och glo på en bländade blek halvfet mage är väl kanske också kul att nämna.

Jag tycker by the way att det är dags att gissa vilket datum Kulan bestämmer sig för att förstöra mitt underliv samt att gissa om det är en pojke eller en flicka. Skriv gärna en kommentar till inlägget så att det finns sparat. Jag ska själv även dokumentera era gissningar någonstans.

Då det är jag som skriver detta inlägg har jag förmånen att vara först med att gissa. Jag tror att Kulan kommer att trivas så bra inne i min varma mage att det inte passar att stoppa ut nosen förrän 12 maj. Jag är glad om jag har fel men det är tyvärr inte mycket som jag kan göra åt saken (eller? :) ). Jag vet inte alls vilket kön det är men om jag ska gissa tror jag att det är en pojke (säkert en stor en som gör extra ont att squeeza ut). 

Från det ena till det andra... är det så att man när man är gravid blir mer hushållerlig? Gissa vem som nu har snott ihop två degar som ska ligga på jäsning till imöra? Ja men det var väl i alla fall otippat som fan. Ingen är mer förvånad än jag! Känslan av att vara sugen på att baka har aldrig tidigare under mitt 25-åriga liv infunnit sig. Hormoner är kul! Eller vad säger ni?