"Den perfekta patienten"

Jag har ett problem! Jag vill alltid vara "den perfekta patienten". Detta innebär att jag aldrig vill klaga över hur jag mår eller att något är jobbigt när jag pratar med till exempel vårdcentralen eller barnmorskan. Ett ganska så skitbra exempel är ju förlossningen med Benjamin. Från tisdag runt 17 till fredag 18.30 hade jag värkar var tionde minut. Jag mådde riktigt dåligt sista ett och ett halvt dygnet på grund av ingen sammanhållen sömn, ingen mat och konstant eldsmärta i ryggen som dessutom gjorde att jag inte under några som helst omständigheter kunde ligga ner. Trots allt detta så gnällde jag inte ett pip när jag ringde till förlossningen... jag ville ju inte gnälla innan jag var nog öppen för att ha ont på riktigt. "Den perfekta patienten" gnäller INTE när denne bara är öppen tre cm punkt slut. Därför var jag också öppen 10 cm när jag kom in till förlossningen... det var ganska lång tid som jag kunde ha fått lustgas och fortfarande varit den perfekta patienten men det är ju inte så lätt att veta. :) 
 
Den här graviditeten börjar problemen med att vara "den perfekta patienten" tidigare. "Den perfekta patienten" går nämligen upp mellan 10-12,5 kg för mer väger inte en graviditet. Hur bra tror ni att det kommer att gå att vara perfekt när jag nu i vecka 25 har gått upp 8 kg?! Varje dag tänker jag på hur stor jag är den här graviditeten och jag känner mig för stor om magen, för bred om röven och för tung för tidigt. Det roliga är att jag inte är ett dugg orolig för att inte kunna gå ner kilona efter att bebisen kommit. Jag bryr mig ärligt talat inte en endaste skit om det men däremot hatar jag att jag inte kommer att ha "den perfekta graviditeten". Skulle jag ha det får jag ju inte gå upp mer än 12,5 kg...
 
Gräver jag ner mig i detta? Lite... men inte mer än att jag förstår att jag är fånig. Blir jag deppig 8inte deprimerad i dess verkliga betydelse!!) över detta? Ja, faktiskt. Jag tänker att jag kanske borde ta upp dessa tankar med min barnmorska imorgon men vet ni vad, det gör ju inte "den perfekta patienten". "Den perfekta patienten" klagar aldrig utan frågar istället intresserat av helt oviktiga sjukvårdsrelaterade saker. Jag blir så trött på mig själv! Vi får se hur jag gör imorgon helt enkelt...
 
I övrigt mår jag faktiskt jättebra nu! Jag har ju haft jätteproblem med nerver i kläm i ryggen men det har varit lugnt den senaste veckan. 
 
Nu ska jag umgås med min man över ett parti Super Mario på Wii U.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0